Antagningarna till högskolan slår nytt rekord. Till hösten 2011 har över 270 000 personer antagits till en utbildning. Antal behöriga sökande var 335 000. Detta visar att intresset för högskole- och universitetsutbildningar fortsätter att stiga. Intressant är också att det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som sökt plats på högskola eller universitet – andelen kvinnor är 63%, medan andelen män är endast 37%. Dock har denna fördelning sett liknande ut under de senaste åren, i fjol var t.ex. andelen kvinnor 62%.

De som inte blivit antagna kan fortfarande hoppas på en reservplats. Antagningsbeskeden börjar skickas ut fr.o.m. idag och den sista svarsdagen är den 1 augusti. De som hamnat på en reservplats får sitta på sträckbänken till och med den 8-9 augusti, då besked skickas ut till de personer som hamnat på en reservplats.

Om du inte lyckades komma in i på önskad utbildning i år kanske det kan vara läge för dig att skriva högskoleprovet? Det är ju trots allt många platser som tillsätts just på urval av högskoleprovet. Det är ett ypperligt sätt att ge sig själv ytterligare möjligheter att komma in på högskolan, särskilt om ens gymnasiebetyg kanske inte är lysande. Och till skillnad från gymnasiet, som man ju bara kan gå en enda gång, kan man skriva högskoleprovet två gånger per år – en gång på hösten och en gång på våren!

Höstprovet 2011 skrivs den 29 oktober. Anmälan öppnar den 16 augusti och sista anmälningsdag är den 15 september. Väl mött på högskoleprovet!

Tags: , , , ,

Det är viktigt att komma till högskoleprovet väl förberedd. Detta gäller allt ifrån kunskaper till så elementära saker som frukost – du kommer faktiskt förmodligen få ett sämre resultat på högskoleprovet om du struntar i frukosten!

När det gäller de kunskapsmässiga förberedelserna är det viktigt att öva mycket. Träna gärna på gamla högskoleprov, försök göra dessa på angiven tid så att du får en känsla över hur det faktiskt är att skriva. Glöm heller inte förkunskaperna – om du inte har gymnasiematten i färskt minne kan det vara värt att gå igenom den ännu en gång, för många av de logiskt-matematiska uppgifterna baseras på just matte. För att träna ordförrådet och läsförståelsen inför högskoleprovet är det rekommenderat att läsa mycket, såväl skönlitteratur som tidningar. Läs gärna på engelska också, köp en tidning som verkar intressant vid närmaste välsorterad tidningskiosk och läs någon bok du gillar på engelska – ett aktuellt tips kan ju vara Stieg Larsson-trilogin som ju finns översatt!

När provet väl närmar sig är det viktigt att även ägna en tanke åt det praktiska. Kolla upp exakt var provlokalen ligger och hur du ska ta dig dit. Var inte ute i sista minuten, har du valet mellan en buss som kommer fram tio minuter innan provet och en som är där 25 innan, välj den som ger dig större marginal. Missar du den kommer du förmodligen komma i tid ändå, det kan spara dig väldigt mycket stress och nervositet.

Försök även gå till sängs tidigt så att du får minst åtta timmars sömn natten innan högskoleprovet. Kör gärna med dubbla väckarklockor, en analog väckarklocka ger dig en känsla av extra trygghet ifall mobilen skulle lägga av under natten. Ja, sedan är det dags för frukost – ät en rejäl frukost, provet är långt och kommer kräva mycket energi. Ta också med dig något mellanmål, en c-vitaminspäckad frukt kan vara den perfekta energikicken under någon paus i högskoleprovet.

Sedan följer själva skrivningen – gör så gott du kan och om det finns någon fråga som du absolut inte har någon aning om, chansa! Du får ju inga minuspoäng för fel svar, så det finns ingen som helst anledning till att inte svara på alla frågor. Om det är första gången du skriver och du inte får önskat resultat – deppa inte ihop över det, de flesta som skriver högskoleprovet får sitt bästa resultat först den andra eller tredje gången de skriver. If at first you don’t succeed / dust yourself of and try again, som refrängen i den där poplåten går.

Lycka till!

Tags: , , , ,

nya högskoleprovetDet nya Högskoleprovet

Ett moderniserat högskoleprov kommer att introduceras under hösten 2011. Förutom de tidigare 122 uppgifterna har man nu utökat provet med ytterligare 38 uppgifter till 160. Den kvantitativa delen blir då lika stor som den verbala delen med 80 uppgifter vardera.

Det kommer att introduceras tre nya delprov; meningskomplettering (MEK) som består av 20 uppgifter, matematik (XYZ) med 20 uppgifter, samt 24 uppgifter i kvantitativa jämförelser (KVA). Man har också valt att halvera ordförståelse (ORD) från 40, till 20 uppgifter och öka diagram, tabeller och kartor (DTK) från 20 till 24 uppgifter. Matematik och logik (NOG) minskar från 22 till tolv uppgifter. Delprovet läsförståelse av svensk text (LÄS) behåller sina nuvarande 20 uppgifter, men de texter som används för testet kommer att bli kortare.

Provdagen kommer – precis som innan – att delas upp i fem block om 50 minuter vardera. Fyra delas i två verbala och två kvanitativa. De verbala innehåller uppgifter från ORD, MEK, LÄS och ENG. De kvantitativa innehåller uppgifter från NOG, KVA, XYZ och DTK. Det femte är ett så kallat utprövningsblock.

Tags: , , , , , , , , ,

högskoleprovHögskoleprovet är i Sverige ett allmänt hållet lämplighetstest som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier.

Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan om slutbetyget från gymnasieskolan eller motsvarande.

Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, samtidigt som höstprovet är i september eller oktober.

Provet är avgiftsbelagt. Under militär grundutbildning har man rätt att göra provet till en lägre kostnad.

Historik

Högskoleprovet infördes 1977 i samband med högskolereformen. Provet var ett resultat av diskussioner i Sverige om huruvida antagningsmöjligheterna till eftergymnasial utbildning borde breddas. I början var provet endast för personer över 25 år med minst fem års arbetslivserfarenhet som saknade gymnasiebehörighet, men från år 1991 är provet öppet för alla.

Under 2002 och 2003 var antalet personer som genomförde provet omkring 60 000 per år. En ökning har sedan skett, men det är långt kvar till de nivåer på omkring 130 000 personer per år som rådde i början av 1990-talet. Antalet sökande nådde då en toppnotering sannolikt av två viktiga skäl: Dels hade provet nyligen öppnats för alla sökande till högre utbildning, dels gjorde den dåvarande lågkonjunkturen att många var intresserade av att utbilda sig i väntan på en förbättrad arbetsmarknadssituation.

Förberdedelser

Då en relativt hög andel av högskole- och universitetsstudenter får sin plats tack vare högskoleprovet har det blivit vanligt att förbereda sig inför provet. Samtliga tidigare prov är offentliga.  Utöver detta så finns det en rad företag som erbjuder kurser och kompendier som underlättar förberedelser, samt ett antal böcker som kan köpas hos bokhandlare eller lånas på bibliotek. En bra bok är Högskoleprovet – Övningsbok

Tags: , , , , , , , ,